Jag hoppas att det bara är hormoner, för just nu går jag igenom någon period var tryckande ångest ibland kommer inpå. Som yngre var jag rädd för allt. Sådana fåniga saker som att gå ned i tvättstugan själv kunde plåga mig. Som tur är har jag kommit över sånt.
Vad jag nu går igenom är nån sorts ångest som kryper sig på när jag minst anar det. Mitt i natten när jag vaknar till exempel. Jag kan, trots att jag sovit flera timmar, känna mig tvungen att gå upp och kolla plattorna. Eld gör mig panikslagen. Jag kan känna samma känsla i trafiken. Timmerbilar och rattonykterhet. Jag kan falla i gråt över någon hemsk artikel på nätet. Men främst, handlar ångesten om rädslan att ryckas ifrån min E. Ibland måste jag ligga bredvid henne i sängen och bara titta på henne. Kanske är det en undermedveten rädsla av att inte räcka till eller att inte klara av att älska två barn lika mycket. Som tur är har omvärlden talat om för mig att det går. Jag litar på att ni har rätt. Och att ångesten försvinner med hormonerna.
Hej, fick ett mail om att jag hade fått en kommentar på bloggen, kul! :D Jag köpte dem¨på ett ställe som heter Romeda som ligger i Markaryd i halland. Men har sett dem lite överallt. Romeda har en hemsida också, http://www.romeda.se/
SvaraRaderaDe är från IB Laursen och är superfina! Men den ena är jättesvår att stänga o öppna :( Lycka till i jakten på dem! :D /FinaElina