Avkoppling efter en dag med febriga knattar

Från helgen som gick

 

 

Hallonlycka

Jag har ju fallit lite för det här med att plocka bär! Har med åren börja tycka att det är riktigt trivsamt och blir alldeles upprymd när jag står där och planerar för pajer, sylt och annat gott. Att fylla frys och matkällare är det bästa med hela altet.

Ikväll bestämde jag mig för att plocka hallon. Det tycker jag egentligen inte alls om, men jag tror att jag botades ikväll. Det fanns mycket och fina bär och skålen fylldes snabbt. När jag stod där bestämde jag mig för att koka hallonsylt. Hallonsylt på vilda hallon, som mormor alltid serverade till våfflorna. Oslagbart!

När tiden går för fort

Idag vid dagislämningen sprutade tårarna på vår dotter. Jag lämnade en helt förtvivlad tjej och mina känslor av att jag missat deras sommarlov i år sköljde över mig än en gång. Tänk om bara tiden kunde stå lite stilla. 

Jag vände och gick innan hon såg att mina tårar också rann. Jag fick alldeles för lite tid med dem i sommar och det gör ont i hela kroppen att det blev så. Att deras ledighet redan är över, och att jag inte var med på ens hälften. 

Men i helgen ska vi vara lediga! Då ska vi sitta på huk vid vårt vildvuxna trädgårdsland, äta halvmogna vinbär, koka saft, fira födelsedag, fylla huset med familj, blöta oss i vattenspridaren och ta till vara på ledighet och sommarvärme.

Tänk om bara tiden kunde stå lite stilla

Bärsäsongen har börjat

Jag älskar att varje år få fylla frysen med bär. Konstigt nog krävs det mer och mer för varje år, för trots att jag i fjol plockade vad jag ansåg massor har vi nu ändå tvingats köpa sylt under en tid. Igår föreslog svärfar hjortronplockning, så vi gav oss ut långt bort i ingenstans och fann några liter färdiga bär. 

Det är tur att han visar mig runt i bärskogarna eftersom jag själv varken hittar dit eller törs vara där ensam. Något mer avslappnad känner jag mig dock för varje år men när man kommer till en plats där djuren precis rest sig ifrån och lämnat platsen börjar hjärtat slå lite extra. Asfaltsblomma som jag i grunden är.

På en vecka till finns säkert betydligt mer med hjortron att plocka. Därefter blir det att ladda rejält med både blåbär och lingon. Och kanske lite tranbär.

Händerna upp i luften

Idag är det min sista lediga dag innan allvaret drar igång igen. Det är lite ångestladdat minsann. Men jag försöker att tänka att vi haft två riktigt bra veckor tillsammans och att sommaren är långt ifrån över än. Visst är det så? Här röjer vi i vilket fall runt för att så småningom få in familjen i bilen. Petra Marklund underhåller med gratiskonsert i Örnsköldsvik ikväll. Det får man ju inte missa!

Sommarkväll på altanen

I fredags hade vi lite sommarfirande på altanen. Med härlig dansmusik och färgglada lampor (som aldrig syntes i nattsolen). Vi hade bjudit in makens syskon med respektive och dukade upp med massor av godsaker. Fruktfat med meloner, ananas och druvor. Korv och ostbricka. Grönsaksstavar med dip, kex, tunnbrödsnittar med varierande fyllning, chokladbräck, lakritskonfekt, chokladdoppade jordgubbar och bubblande drycker av olika slag. En riktigt härlig kväll! Sådana som man aldrig kan få för många utav under en sommar!

Sandudden

Är det sommarlov är det klart att det ska badas!

Så vi åkte till stranden trots det stormliknande vädret.

Tveksam men fast besluten tassade hon ut,

 

medan jag själv nästan blåste bort och frös ihjäl på land.

Hemma

 

Vi är hemma igen efter några dagar i stugan. Vi har eldat och lyssnat till regnets smattrande ljud på taket, fiskat och grillat den i öppna spisen, spanat efter vilda djur och plötsligt hamnat på den här platsen, lekt med kottar och sten, lyssnat på åskan, badat i sjön och ätits upp av myggen. Stackars lilla liten ser ut som han fått vattkoppor. 

 

Någon förlamande tystnad, lägereld vid sjön och solens upp- och nedgång fick inte upplevas vid denna stugvistelse. Jag somnade under tiden jag försökte få barnen att komma till ro och orkade inte ta mig ut sen. Men förhoppningsvis hinns det också med under den här sommaren. Nu ska det bli obeskrivligt skönt att krypa till sängs i ett sovrum som är myggfritt. Hemma är inte så dumt ändå.

Hälla 50-tals café

 

Jag skrev en gång att jag skulle tipsa er om ställen att besöka här i trakterna, men jag tog ju lite bloggledigt när semestern kom så det inlägget har inte hunnits med. Men här kommer ialla fall ett tips! Ett 50-tals café i Hälla, med såväl möbler som recept bevarade. Ibland kan en biskvi vara värd tjugo mil i bil :-)

Växtkraft

 

Försommarvärmen tog kol på nästan alla mina förodlingar, det var bara några gurkplantor som klarade sig. Men jag ilade då iväg till handelsträdgården och köpte nya plantor och nu några veckor senare så växer det som bara den. Pumpa, tomater, paprika och gurka. Än är det bara paprikaplantan som bär frukt, men tomaterna blommar och förhoppningsvis kan vi skörda gott innan hösten kommer.

Ledigheten

Semestern kom och med den tog jag också lite bloggledigt. Vi packade ganska direkt våra väskor för lite semestrande i kära Umeå. Varje gång jag åker dit når en speciellt känsla mig. Att hemma är hemma fast ändå inte nu längre. Umeå kommer alltid vara hemma fast vi nu inte bor där. Ena stunden längtar jag så obeskrivligt mycket efter att återvända, medan jag i nästa sekund känner att vi rotat oss här. 

Det kommer nog förbli mitt livs stora dilemma.

I veckan ska vi i vilket fall bege oss till farfars stuga. Där väntar förlamande tystnad, båtturer, skogspromenader och lugn innan jag i nästa vecka återgår till jobb igen. 

Pioner i blom!