söndag 28 september 2014

Bortskämd och fattig




Ny vecka och skola för dottern imorgon igen, då blir det jag och pojkarna som är hemma. Jag undrar just hur vi en dag ska vänja oss med den vanliga vardagen igen. Utan varandra. När vi ska åter på varsitt jobb och när barnen ska lämnas på skola och förskola. När vi jobbar omlott på helgerna och när alla måsten ska hinnas med på kvällstid. När semester innebär fyra veckors ledighet och ingenting annat. Småbarnslivet är väl inte rosenrött alla gånger men att dagligen ha möjligheten dela på stort och smått är det. Bortskämd blir man av att leva såhär! Och fattig. Men det har det också varit värt - flera hundra gånger om.

fredag 26 september 2014

Godnatt och Trevlig helg!


Nu har vi sagt godnatt, jag och min hårige vän. Han tar gärna tillfället i akt när lugnet lagt sig. Och här sover alla utom jag sedan rätt länge. Men nu är det dax för oss också! Dax att krypa ned hos resten av familjen och trängas. Förhoppningsvis väntar en god natts sömn innan den lediga oplanerade helgen! Godnatt och Trevlig helg!

onsdag 24 september 2014

En lista

Jag kan världens bästa partytrick. Eller nåja, jag kunde. Det var ett tag sedan jag försökte sist. Partyn ingår inte direkt i vardagen längre.
Jag vill lära mig att skruva i bilar. Jag tycker om att överraska omgivningen med oanade kunskaper. 
Jag borde se över förvaringen i barnens rum. Alla dessa leksaker som dräller gör mig galen!
Jag har missat min bästa väns födelsedag (i förrgår). Jag skäms för det! Ida, vi ses på tisdag! <3
Jag skulle vilja se Paris. I framtiden kanske vi kan få till den bröllopsresa som aldrig blev av. Om vi kan komma överens om Paris. Prag kan funka det också.
Jag gillar att sitta hos barnen när de sover. Det ser så rofyllt ut och jag känner ofta en överväldigande känsla av tacksamhet och stolthet.
Jag älskar att dansa och tänker knyta på mig skorna igen till helgen.
Jag måste plocka fram fjolårets höstprojekt som aldrig blev av. Det är rättan tid nu!
Jag behöver mer och mer tid för mig själv. Alldeles ensam, i tystnad. Det är helt nytt för mig, förr var jag precis tvärtom.
Jag får lägga in en extra växel för att nå träningsmålet innan jag börjar jobba. Alternativt förlänga tiden. Det får nog bli det sista!

Jag har inte läst en enda bok sedan jag gick ut skolan. Jag har aldrig förstått mig på böcker och läsning.
Jag kan inte somna med kalla fötter. Under vinterhalvåret måste jag sova med strumpor.
Jag vill inte framstå som präktig i bloggen. Jag har svårt för bloggar där allt är rosenrött. Mitt liv har både toppar, dalar och allt där emellan.
Jag borde inte oroa mig för allt. Stort som smått. Det hindrar mig mer än det gynnar.
Jag gillar inte flera ljud samtidigt. Jag har nog faktiskt börjat bli lite av en ljudallergiker. Ett ljud i taget räcker.
Jag älskar inte direkt att laga mat men jag tycker att det är ett av livets största njutning. Jag skulle kunna äta jämt!
Jag måste inte putsa de sista fönstren, fast jag egentligen borde? Eller?
Jag behöver inte elda i vinter om jag inte absolut vill. Känslan av att ha ett värmesystem som nu sköter sig själv är helt klart befriande.

Här kommer en liten vinterpepp!












Efter en titt bland mina bilder från tidigare vintrar kändes det plötsligt inte så himla farligt med de här mörka månaderna som står för dörren. Jag tror nog att jag kanske kan överleva dem i väntan på den riktiga vintern! :-)

Från en ytterlighet till en annan


Den otroligt varma sommaren och hösten har nu förlorat mot frost och minusgrader. Igår och idag har vi vaknat till dryga fem minusgrader. Faktiskt ligger temperaturen fortfarande under minusstrecket trots att klockan närmar sig tio. Jag bävar lite för den här mörka tiden som är på intågande. När regnet och stormarna drar in, när löven faller och solen knappt orkar upp. Det är tur att det ännu är ett tag kvar dit! Innan vi är där ska jag försöka fokusera på den friska luften och den vackra frostbeklädda naturen.

onsdag 17 september 2014

Dags att lämna över rodret

 

Idag har jag varit på jobbet en sväng, för min mammaledighet börjar nu gå mot sitt slut. Det är ganska precis en månad kvar innan jag stämplar in på nytt. (Hjälp! Jag har ju glömt anställningsnummer, inloggningar och lösenord!) Jag har valt att börja jobba rätt tidigt denna gång och det finns naturligtvis en hel del dubbla känslor i det. Jag upplever viss sorg, även den här gången, över att bebistiden går så ofantligt fort. Men jag längtar faktiskt tillbaka till jobbet också! Den här gången har vi utnyttjat chansen till att vara hemma tillsammans allihop. Vilken lyx! Vi har ännu en månad kvar att vara tillsammans men sen lämnar jag över rodret till pappan här i huset.

tisdag 16 september 2014

Hej vänner!


Tack för att ni troget fortsätter titta in! Den här sista månaden har verkligen varit en jobbig tid. Jag har känt mig helt urpumpad på energi och inte haft motivation att göra någonting mer än det jag verkligen måste. Jag har satt mig här för att skriva, men utan resultat. Jag gav upp mina projekt. Sådana som jag vanligtvis skulle älska. Jag slutade träna. Jag har grubblat och gråtit och tänkt. Suttit i soffan. Mitt humör har åkt bergochdalbana - för livet har känts så orättvist!

Men så bestämde jag mig. Att trots att det nu är som det är, så måste jag hålla huvudet över ytan. Vi måste tro! Och vi måste lägga energi på det som är viktigt. Jag måste fortsätta som vanligt. Så jag började ta tag i projekten, städade på gården och fortsatte med mosaiken i köket. Jag åkte och tränade. Och även om livet fortfarande känns orättvist så tror jag att lite av energin är på väg tillbaka.

måndag 8 september 2014

September


Kanske borde man se världen på lite närmre håll!


Inte nog med de fina hallonen. Häromdagen levererades även tio liter lingon!


Förväntansfull hund! Jakten är äntligen igång!


Ord överflödiga? mini- Fashionista!

måndag 1 september 2014

I mammas finaste gardin


En av de bästa känslor jag vet är känslan av att ha varit effektiv. Att ha fått saker gjorda. Min syster har dock försökt lära mig att skilja på "saker jag vill göra" och "saker jag vill ha gjort" då mina to-do-listor ofta blir övermäktiga. Det är något som ofta ekar i mitt huvud nu och jag tror det är väl värt att fundera lite över! 

Idag medan de större kidsen var på skola och dagis flängde jag runt här hemma med dammsugare, skurmopp, tvättkorgar och fönstertrasor. Ett tag miste jag visst koncentrationen på lillen som förälskat sig i mina gardiner. Väl insnurrad påminde han mig dock med ett tjut om att fortsätta hålla ett öga åt hans håll.