fredag 29 april 2011

Alla råd är inte goda

Inför barn nummer två känner jag mig mera säker som mamma och säker på att vi kommer klara oss fint. När E föddes fick jag en chock, ingenting var såsom man läst och det kom råd och tips från alla de håll. Av välmening förstås, förstår jag. Men inget råd var det andra likt och som förstagångsföräldrar blev mycket kaos. I alla fall i mitt huvud.

Amningen fungerade inte alls för mig. Jag kämpade och grät nätter igenom. T satt vaken som stöd fastän han borde sovit för att orka med sitt jobb. Jag hoppas för allt i världen att det ska funka denna gång, men jag vet också att det blir barn av de som får mjölkersättning.

Vi valde att sova tillsammans, dels för att vi var vaken med 45 minuters mellanrum tills dess E var drygt 5½ månad och vidare sedan med flertalet uppvak tills hon var 14 månder. Jag tyckte det var tryggt (och mysigt) att ha henne nära och nu när hon vill sova i egen säng saknar jag henne så himla mycket!

E somnar inte själv på kvällen. Det är inget vi strävar efter. Vi har en mysig stund tillsammans med sagoläsning och sång innan hon håller handen 5-6 minuter och somnar. Jag vill fortsätta ha det så och tror på att hon får en sådan egen stund med någon av oss även när lillebror är här.

Till en början kände jag att jag inte kunde försvara vårt sätt att göra bara för att vi gjorde det för första gången. Men vi har en trygg och glad tjej och jag tror att det är ett tecken på att vi ändå gör saker rätt för henne.

2 kommentarer:

  1. Kvinnor fick faktiskt barn innan fackböcker började tryckas om babys första tid och allt kvinnorna behövde göra var att lyssna och vara uppmärksam pâ sitt barn och dess behov. Alla barn är olika, men nâgra saker har de gemensamt. De behöver lugn och ro och känna det skydd och säkerhet, som du erbjuder. Jag ammade ligande i sängen när jag var trôtt, men tendansen att somna och rulla över babyn fanns, sâ det slutade jag med.
    Det kommer säkert att gâ fint. Det brukar det göra. :)

    Gammelmor i Paris

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig om amningen och ersättning till 100%! Jag kämpade med amningen i 4 månader, med att koka amningsnappar hit och dit, och glömde man en så var det verkligen "världens undergång". Så om det här barnet inte äter som det ska så blir det ersättning, för så duktig tänker jag knappast vara. Jag pumpade också ut som en mjölkko, och den här gången känner jag bara "glöm det". Det blir säkert bra, och vi ska inte behöva försvara våra beslut. Och absolut inte känna oss som sämre mammor bara för att vi inte gör som "alla andra". Vi kommer rocka det här, det vet jag!

    SvaraRadera