Ute i bärmarken

Det är bra när man är relativt ny på ett ställe att någon hjälper en att hitta ut till bären. Man kan ju alltid ge sig ut att söka, men att bli skjutsad direkt till de bästa bärställena är inte fy skam. I fjol visade svärfar på fina lingon- och tranbärsställen och idag tog han med mig och E ut i fina blåbärsskogar.

Jag blir så stolt när jag ser min tjej gå i skogen! "Hon är enastående", som svärfar sa. Trots ris, rat och ojämnheter går hon obehindrat fram och plockade, åtminstone till en början, bären ner i hinken. Lycklig som en liten lärka sjöng hon högt och ljudligt mest hela tiden, däremellan ropade hon länge och väl till sitt eget eko. Så den björnrädda modern kände sig ganska lugn :-)

Allt eftersom tiden gick hamnade bären istället i munnen och jag hann inte plocka i den hastighet att det ökade i våra hinkar. En sån tur då att vi fick lite hjälp! Vi var ute en och en halv timme utan minsta klagomål och hem fick vi med oss ungefär fem liter blåbär. Nu klarar vi oss (nog) till nästa höst!