torsdag 3 november 2011

Att lämna spår

Det finns två personer som satt spår i mitt liv, på ett positivt sätt. Ett syskonpar som jag tyckt väldigt mycket om. Vi jobbade tillsammans under en tid och de båda flyttade sen. De gånger vi (oplanerat) setts efter det har allting varit sig likt. Men det har från deras sida efter flytten inte funnits något intresse till någon fortsatt relation. Jag tycker det är tråkigt ibland, men klandrar dem inte för det. Gissningsvis kan det berott på att våra liv tog fart åt olika håll just då.

Jag kan sakna dem ibland och undra hur dom har det, men inte på ett överdrivet sätt. Jag tänker inte mer på dem än någon annan av vänner. Men vad som ofta gör att jag grubblar över just dessa två är att de ständigt återkommer i mina drömmar. Ofta överraskar de mig med sitt besök, eller så gråter jag av lycka över att se dem igen. Jag undrar, varför är det så?

2 kommentarer:

  1. Ja visst är det märkligt med drömmar, ibland avspeglar de så väl våra tankar och ibland så har man verkligen ingen aning om varför man drömmer det man drömmer. Du kanske borde skaffa en sådandär drömtydarbok. ha en skön fredag vännen! Kram

    SvaraRadera
  2. kanske mådde du ovanligt bra den perioden då ni jobbade ihop å det är det du saknar egentligen å att du associerar syskonen med det...?

    SvaraRadera