Det är inte länge kvar nu! Den 23 juni är det beräknat för min lillasyster och hennes sambo. Kulan har växt sig stark på slutet och nu börjar vi vara nyfikna på vem som finns därinne. Jag kan ju inte låta bli att vara avundsjuk än om jag aldrig njutit i tillståndet gravid och fastän jag är så himla nöjd med de två busungar vi har. Men det verkar inte som att jag är ovanlig på något vis, snarare som att jag är en i mängden med just de tankarna. Ingenting slår ju faktiskt känslan att efter nio långa månader få träffa sitt underverk! Håll ut, Hanna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar