Jag har allt för länge drömt om ett hus. Helst ska det vara riktigt, riktigt gammalt! Jag vet att ett sådant projekt inte ligger perfekt i tiden med en tvååring och en bebis på väg. Men jag fortsätter drömma och tänker att om man hittar 'sitt' objekt så kan det få ta tid. Här bor vi dessutom så billigt att det skulle kunna vara möjligt.
Det är sant att min hemlängtan till Umeå ibland rinner över, men lika ofta så känner jag att jag tror vi har vår framtid här. Jag trivs ändå i lugnet och tryggheten. Sedan jag började vistas här nere i trakterna har jag lagt märke till att många hus får stå öde och förfalla. Katastrof!
Efter loppisbesöket idag tog jag en väg hem som jag visserligen åkt förut, men inte ensam. Efter den vägen fanns flera gamla övergivna objekt. Dom skriker på mig och jag kan inte låta bli att kära ned mig. Om jag bara visste vem ägaren var skulle jag ringt bums!
Du måste kunna ta reda på vem som äger husen, kanske kan kommunen hjälpa. Det borde ju finnas ett register nånstans. Hoppas du hittar din "fristad", din "borg" snart :) Jag längtar också efter hus. Men det kommer. Hur tar man sig till er utan bil? Jag är så sugen på att komma och hälsa på er.
SvaraRadera