Jag har varit för envis för mitt eget bästa. Igen. Jag inser det nu. Igen.
När jag väntade lillebror lovade jag mig själv att inte trötta ut mig som jag gjorde med E. Henne ammade jag dygnet runt med bara en timmes mellanrum. Det funkade bättre denna gång men så snart lillebror började växa på sig hamnade vi där igen. Nästan i allafall.. varannan timme, dygnet runt.
Jag har förstått båda gångerna att min mat är för klen men jag har kämpat i tron på barnens bästa.
Vid senaste bvc-besöket hade kurvan börjat ge vika och vi bestämde oss för mer tillägg. Och vet ni vad? Efter ett par dagar har vi nya sovmönster! Lillebror somnar runt 20, sover till midnatt och sedan till denna tid (ca 4:30) och sen väcker vi de små mellan 07 och 08. Vet ni hur bra det känns att äntligen få sova igen efter snart fem månaders vakennätter(?)!!
Så skönt!
SvaraRaderaJag börjar mer och mer fundera på om jag är likadan, för envis. Slutar du amma helt eller kompletterar du vissa/alla mål med ersättning? Jag är så orolig att han ska rata mig och föredra flaskan.. :(
Om man spänner sig, stressar, är orolig stryper man mjölktillförseln, sade min doktor förr. När vi började lyssna pâ rogivande musik löste det sig och mjölken flödade till. Men alla reagerar inte pâ samma sätt utan det är bäst att vara uppmärksam pâ sitt barn :) Varannan timma är inte normalt om barnet inte är under 3 kg klassen utan har normal sugförmâga och energi och du dricker tillräckligt med närande vätska. Jab brukade prata med en gammal barnsköterska, som gav mig goda tips och som själv hade haft 15 barn varav inga hade dött. Hon vinklade problemet...:)
SvaraRaderaG-mor