Jag äter satsumas i galna mängder. Kanske tio om dagen. Eller antagligen ännu fler. Ikväll varvar jag dem med kvarblivna chokladlinser från lördagens godispåse. För i lördags var jag på så vansinnigt dåligt humör att jag bestämde mig för att sova innan klockan blivit sju. Ikväll, när jag vet att jag ska upp sådär galet tidigt imorgon, känner jag inte alls för att sova. Någon som har en förklaring på det?
Jag förevigar mest naturen, det är vad som i vardagsstressen känns lugnande. Jag har lärt mig se på den med nya ögon sedan vi flyttade hit. Jag ser motiv överallt. Detta är små ögonblick från veckans hundpromenader. En morgonmåne, glada fåglar, uppförsbacken på vår kvällspromenad och så de gula, rasslande asplöven. De enda träd som faktiskt har sina löv kvar. För visst talade jag om att vi väntar minusgrader? Jo, på torsdag kommer snön! Jag känner mig inte alls redo för vinter!
Ungefär som när man somnar tidigt en fredagskväll och sen på söndag när man måste sova för måndagen och jobb så funkar det inte!
SvaraRaderaKram
Nej inte snö redan!! Inte där mentalt alls. Ja men precis så är det ju, motiv överallt :)
SvaraRaderaDet finns så mycket motiv överallt, man vill ju gärna föreviga allt, men det blir så långa promenader då..... tidsmässigt;)
SvaraRaderaDet är så svårt att fånga den känslan man får av vissa motiv, så allt går inte att fota det måste helt enkelt upplevas, men bilderna blir ju fina! Härligt att ha skog och natur så nära:)