Det här med sömn

Välling serveras alla tre barnen och tänderna borstas. Minstingen vill inte ha, han är övertrött. Vi hejar på treåringen i hans framgång att klä av och klä på sig själv. Femåringen blir ledsen, hon vill också bli påhejad. Färdiga, dax att gå upp! Jag lägger lillebror, han skriker lite men somnar sen så jag lyfter över honom i sin säng. Samtidigt lägger maken de andra. En vill ha musik på, den andre vill inte somna själv. Men det blir tyst till slut. Ett tag. En av de stora vaknar med klåda.. Ner och smörja. Upp igen! Maken har somnat på treåringens golv. Jag väcker honom med ett sms.

Kvällens bästa stund! I sällskap av tystnad och varandra. Vi slötittar på tv, reflekterar över dagen och äter en smörgås. Lillen avbryter. Han har tappat nappen, får den och somnar om. Vi stannar uppe till 22, då känns det som hög tid att få sova. Godnatt, säger vi och somnar så fort huvudena når kudden.

Vi hinner sova nån timme. Jag tror inte klockan hunnit bli midnatt innan treåringen behöver kissa. Vi lägger oss igen med honom i mitten. Det går en timme. Femåringen kommer och vill ha plats i vår 160's säng hon också. Vi kommer inte rymmas tänker vi eftersom lillen snart också är vaken och då hungrig. Maken går med henne till hennes rum. Jag försöker sova med en treåring mer lik en propeller! Hämtar honom halvvägs ur sängen, i fothuset ibland och vänder honom med huvudet upp när han snurrat iväg och lagt sig som Pippi. Så "vaknar" lillen hungrig! Han väcker storebror. Storebror väcker honom. Lillen äter och somnar. Det tar längre tid för storebror, men till slut somnar vi också. Klockan är nästan morgon, man bara nästan, när lillen tappar nappen, skriker i högan sky så syskonen vaknar. Nu tycker barnen att det är morgon! Jag tvingar upp pappan medan jag själv ligger kvar, slumrar och drömmer om en ordentlig sovmorgon. Helst inom en snar framtid..