Idag har vi känt lugnet i stugan. Det finns nog ingen annanstans där familjen är så harmonisk. Maken har sitt eget paradis där. Barnen roar sig med kottar och stenkastning i vattnet och hunden han springer fritt. Och jag, jag drabbas som alltid av en förlamande känsla som jag brukar kalla för stugkoma.
Underbart med miljöombyte, att få känna sig sådär riktigt avkopplad är inte fel
SvaraRaderaKram
Stugkoma låter som en önskvärd diagnos, åtminstone när man är ledig:) Vilket paradis ni tycks ha, så fint!
SvaraRaderaÅ det lät härligt med stugkoma -bra ord!:)
SvaraRaderaStugkoma låter fint!
SvaraRaderaVad fint det var med den lilla bäcken. Vatten brukar ha en lugnande inverkan så jag förstår att du lätt faller i stugkoma:-) Hur mår du nu förresten, är det lite lättare att andas?
SvaraRadera