lördag 26 mars 2011

Missunsamhet & bitterfittor

Ursäkta rubriken! Det här är mina egna tankar efter att ha läst ett inlägg hos Underbara Clara. Hos henne är folk högst avundsjuka och påstår att hon inte tar sin mammaroll på allvar för att dom väljer att tillsammans dela på föräldraledigheten första året. Jag tycker själv att det är fantastiskt att vissa människor har möjligheten! Det är väl underbart att kunna dela på skratt, gråt och vakennätter! Vem skulle inte vilja ha det så?

Vi hade inte möjlighet ett ens dela lite på föräldraledigheten, men hur länge ska man vara bitter över det? Måste man gå runt och vara missunsam för att andra lyckas? Jag tycker att det varit tungt att vara mammaledig i perioder och jag hoppas att vi får chansen att denna gång dela på det, men jag kan ju inte älta det i all evighet? Samma sak vad gäller denna känsliga amning. Vår amning strulade och jag tvingades sluta. I vår föräldragrupp fanns en tjej som reste sig och sa "vi har då inga problem alls, min amning funkade från dag ett.." Och gissa vad, denna tjejen pratadesdet sedan om som den socialt inkompetenta tjejen bara för att hon inte hade några amningsbekymmer. Än om vissa ansåg att det var okänsligt så kan jag inte se anledningen till att inte glädjas för deras skull. Ledsamt, det tycker då jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar