måndag 3 september 2012

Olika men ändå lika


Jag är mittenbarnet av fem. Idag har vi haft besök av mina två yngsta syskon. Lillasyster (och hennes son som föddes i juni) och vår lillebror som är hemma från jobbet i Tyskland. Det finaste med syskon är tryggheten man har i varandra. Där finns inga osynliga krav och ingenting som man måste leva upp till. Vi är alla så enormt olika, men ändå alltid syskon.
 
Att vara många barn har också inneburit att vi fått ihop en ordentlig kusinskara. Hittills är de sju stycken! På bilden, som är från i somras, har storkusinerna dansshow på minstingens dop. Saknas gör de två minsta knattarna. Här är det stopp, men jag hoppas de blir fler!

2 kommentarer:

  1. Stor familj, underbart!
    Jag är en av fyra och sladdis dessutom, så mina syskon har varit snälla och tagit hand om mig;) Vi har ynglat av oss och våra barn likaså, så vi börjar bli rätt många nu -härligt!:)

    SvaraRadera
  2. Vad härligt det är med många barn, syskon och kusiner!

    SvaraRadera