Om jag bara hade kunnat hade jag spolat tillbaka tiden en månad och stannat den där. Det har drabbat oss, det som man tror bara händer andra. Min värld har fullkomligt rasat samman senaste veckorna och jag vet inte var jag ska göra av mig själv och alla mina känslor. Det är orättvist och overkligt och fruktansvärt. Fuck cancer!
Nej men usch och fy! Vad tråkigt och jobbigt och hemskt! Känslorna får lov att komma fram, annars växer de på insidan bara och tillslut måste de bubbla upp. Jag skickar dig en massa styrkekramar, även fast det känna futtigt och inget. Men det är ändå något. Ta hand om er, stor kram Maja!
SvaraRaderaStor kram!
SvaraRadera