Jag hittar inte riktigt ord för tillfället. Tiden räcker inte riktigt till och vi har verkligen bara fokuserat i vår lilla bubbla de senaste två veckorna. Det är precis lika häftigt och överväldigande att få barn en tredje gång! Däremot är det tuffare tider för syskonen som reagerar starkt på att mammas tid inte riktigt räcker till som förut. En hittar på hyss som en liten Emil och den andre gråter otröstligt om kvällarna. Tänk ändå om man bara kunde förklara med ord så de förstår. Att det finns plats för dem alla tre!
Som trebarnsmamma vet du nog att det inte är ord som gäller, det är göra. Släpp den lille så fort du har möjlighet och ägna dig åt de stora. Men det här har du nog redan gjort. Det löser sig! Det är en omställning för alla, även fast man själv tycker man har rutin, men de små har ju inte det.
SvaraRaderaStyrkekramar till dig!
SvaraRaderaLivet i bubblan...det räckte att läsa rubriken för att minnena från Valentins första tid skulle komma tillbaka. Så svårt det måste vara med syskonen. Jag minns när jag fick min efterlängtade lillasyster när jag var fyra år. Jag var uppe på nätterna när hon vaknade och bevakade mina rättigheter. Mamma frågade barnmorskan om råd och hon svarade:"Det är som om din man skulle komma hem med en annan kvinna en dag och säga att, det här är också min fru! Nu ska hon också bo här hos oss. Och alla runtomkring skulle och tycka att det var så roligt och fira det."
SvaraRaderaOch orden, de får vara där de är. Vi kommer tillbaka till dig i alla fall:)
Det är en fin bubbla att vara i och jag tänker på dig! Visst tar det ett tag för alla att hitta den nya balansen. Stor varm kram!
SvaraRadera