torsdag 25 juli 2013

När tiden går för fort


Idag vid dagislämningen sprutade tårarna på vår dotter. Jag lämnade en helt förtvivlad tjej och mina känslor av att jag missat deras sommarlov i år sköljde över mig än en gång. Tänk om bara tiden kunde stå lite stilla. 

Jag vände och gick innan hon såg att mina tårar också rann. Jag fick alldeles för lite tid med dem i sommar och det gör ont i hela kroppen att det blev så. Att deras ledighet redan är över, och att jag inte var med på ens hälften. 

Men i helgen ska vi vara lediga! Då ska vi sitta på huk vid vårt vildvuxna trädgårdsland, äta halvmogna vinbär, koka saft, fira födelsedag, fylla huset med familj, blöta oss i vattenspridaren och ta till vara på ledighet och sommarvärme.

2 kommentarer:

  1. Men åh vad jobbigt i hjärtat:-( Och när man är liten så är nog alltid ledigheten för kort egentligen... I mitt fall är det ju sjukdomen som sätter stopp så att jag inte får vara med mitt barn så mycket som jag egentligen vill, så jag förstår känslan av att inte kunna göra på annat sätt. Men det kommer att bli många fina stunder tillsammans innan hösten är här, för både er och oss! Jag skickar en kram!

    SvaraRadera
  2. Mina tårar har också runnit när jag lämnat på dagis... Det gör förbaskat ont men du får inte ha dåligt samvete...
    Nästa ledighet kanske kommer se annorlunda ut, det är ju olika från år till år...

    Kram Sandra

    SvaraRadera