tisdag 12 november 2013

Dax att släppa garden

Häromdagen så lade jag de minsta bebiskläderna i tvätten. Allt från prematurkläder till storlek 56. Jag har nu gått 23 fulla veckor men kan fortfarande inte riktigt ta till mig att det på några månader till kommer finnas ännu en liten i huset! En Mini :-) Det är förstås fantastiskt - men fortfarande overkligt! Jag är obeskrivligt rädd att föda för tidigt även denna gång och av den anledningen har jag liksom inte tillåtit mig själv att slappna av. Jag har varit tacksam för varje dag som passerat hittills.

Magen växer, fogarna gör ont och kroppen börjar säga ifrån. Blodtrycket är jättelågt, händerna sväller och orken tryter. Ändå blir jag nästan chockad när jag ser mig själv i spegeln! Men nu har jag lovat mig själv att släppa garden lite! Jag har nått ett av mina mål, jag är under bevakning och har bestämt mig för att få njuta nu. Jag vill inte missa den här graviditeten på grund av oro. Nä, nu ska jag ta till vara på det som är och fokusera på nästa mål - att nå 2014. 

5 kommentarer:

  1. Kul att ta fram kläderna, men jag förstår din rädsla så väl!

    Jag var rädd igenom hela min graviditet, min rädsla förstörde en hel del. Jag vet inte om jag njöt mer än korta stunder. Jag var orolig för mycket, och det gjorde att njutningen liksom inte infann sig mer än just när han var igång och sparkade i magen som mest om dagarna. Men usch, många gånger var jag riktigt orolig... Och helt utan anledning, allt gick ju dessutom bra.

    SvaraRadera
  2. Varför har du sâ lâgt blodtryck ?

    G'mor

    SvaraRadera
  3. Å, som jag känner igen mig! Oron var värre än alla graviditetskrämpor tillsammans. Varm kram, hoppas oron släpper sitt grepp om dig, helt och hållet.

    SvaraRadera
  4. Vad fantastiskt att veta att det ska komma en liten mini! Men jag kan tänka mig att det är en stor stress att känna den oron. En av mina vänner oroade sig igenom hela graviditeten och kunde inte njuta ett dugg tyvärr, jag antar att ens tidigare erfarenheter speglar allt man är med om. Jag önskar dig all lycka!

    Måste dessutom be om ursäkt, har glömt svara dig ang. hundbehållaren... Tyvärr så lyckas jag inte hitta företaget. Det står nämligen ingenting på själva hållaren. Dock vet jag att jag har andra grejer från samma ställe, alla med den där karaktäristiska hunden på. Köpte tuben när Lovis var valp tror jag, hon är född 2005, då var deras grejer i ropet. Mycket smidig grej att ha i hallen. Men tyvärr så står det still, minns inte alls vad butiken hette.

    SvaraRadera
  5. Oj, redan vecka 23, så härligt! Jag var med orolig vid mina graviditeter, jobbig känsla det där.
    Men snart har du den lilla minin i din famn.
    Kram
    //bara anna

    SvaraRadera