Ett minne blott

Nu är den färgade naturen ett minne blott. För den här gången. Idag har några försiktiga snöflingor fallit. De låg en kort stund innan de sedan tinade bort igen. Barnen antar genast att vintern är här och att tomten snart knackar på dörren. Än om det inte riktigt är så kommer tiden dit att gå fort. Jag har satt igång julklappsplaneringen och tänker att något sånt här vore bra mycket trevligare än den här mörka dystra tiden som oktober nu bjuder oss på.

Idag tog vi bilen till Umeå. Min hemstad. Det känns i mitt hjärta varje gång vi åker dit. På vägen hem vill hjärtat liksom explodera. Det har alltid varit så sedan vi flyttade även om det i perioder varit mer eller mindre. Just för tillfället är min hemlängtan nästintill ohanterbar. Sedan mamma blev sjuk vill den dessutom bara eskalera och jag börjar känna mig lite vilsen i vad jag vill välja att kalla för hemma.

Nu är jag däremot helt stensäker på att jag vill sova. Det är helt klart en omställning att börja leta sig ur sängen strax efter fyra på mornarna igen! Men med en fantastisk arbetsplats att gå till känns det knappt jobbigt faktiskt. Bara yttepyttelite.

Gympa, jakt och chokladmuffins

Så var jakten igår igen. Make och hund befinner sig på skogen och jag försöker rodda en söndag här hemma. Vi har hunnit vara iväg på familjegympa, ätit lunch och nu sover pojkarna. Dottern leker med en kompis och jag har passat på att baka chokladmuffins med vit choklad lämpliga till tvåfikat. Om bara huvudvärken hinner lägga sig kan tänkas att det blir några danssteg i grannbyn ikväll. Vad gör ni andra i helgen?

Lördag

Idag har vi haft en himla bra dag idag! Redan före nio imorse var vi påklädda och ute i trädgården för lite höststädning. Vi plockade upp alla leksaker från gården, körde in cyklar i förrådet, bytte plats på gräsklippare och snöslunga och satte upp plogpinnarna. Än står väl inte vintern för dörren, men det är skönt att ligga lite före. Den här bilden är faktiskt en vecka gammal och sedan dess har det hänt ganska mycket i naturen. 

Efter lunch blev det bullbak! Svårt att motivera för barnen varför vi inte skulle göra det en dag som denna. Men, det gick riktigt bra trots ivriga små hjälpredor. Efter några varma bullar och mjölk fick jag chans att tvätta, städa och byta gardiner i köket. Det gäller att passa på när ångan är uppe!

Det här hann jag också med idag. Lite höstdekorationer på bron. Nu saknas bara lite enris, som jag inte orkade ge mig ut för att hitta idag. Nåväl. Barnen bad(!) om att få gå och sova för en stund sedan, maken och hunden har just kommit in från sin kvällsrunda och jag är nu beredd att slå mig ned i soffan med lite chips och något bubbligt i glaset. Önskar er en fortsatt trevlig helg!

Det här med sömn

Välling serveras alla tre barnen och tänderna borstas. Minstingen vill inte ha, han är övertrött. Vi hejar på treåringen i hans framgång att klä av och klä på sig själv. Femåringen blir ledsen, hon vill också bli påhejad. Färdiga, dax att gå upp! Jag lägger lillebror, han skriker lite men somnar sen så jag lyfter över honom i sin säng. Samtidigt lägger maken de andra. En vill ha musik på, den andre vill inte somna själv. Men det blir tyst till slut. Ett tag. En av de stora vaknar med klåda.. Ner och smörja. Upp igen! Maken har somnat på treåringens golv. Jag väcker honom med ett sms.

Kvällens bästa stund! I sällskap av tystnad och varandra. Vi slötittar på tv, reflekterar över dagen och äter en smörgås. Lillen avbryter. Han har tappat nappen, får den och somnar om. Vi stannar uppe till 22, då känns det som hög tid att få sova. Godnatt, säger vi och somnar så fort huvudena når kudden.

Vi hinner sova nån timme. Jag tror inte klockan hunnit bli midnatt innan treåringen behöver kissa. Vi lägger oss igen med honom i mitten. Det går en timme. Femåringen kommer och vill ha plats i vår 160's säng hon också. Vi kommer inte rymmas tänker vi eftersom lillen snart också är vaken och då hungrig. Maken går med henne till hennes rum. Jag försöker sova med en treåring mer lik en propeller! Hämtar honom halvvägs ur sängen, i fothuset ibland och vänder honom med huvudet upp när han snurrat iväg och lagt sig som Pippi. Så "vaknar" lillen hungrig! Han väcker storebror. Storebror väcker honom. Lillen äter och somnar. Det tar längre tid för storebror, men till slut somnar vi också. Klockan är nästan morgon, man bara nästan, när lillen tappar nappen, skriker i högan sky så syskonen vaknar. Nu tycker barnen att det är morgon! Jag tvingar upp pappan medan jag själv ligger kvar, slumrar och drömmer om en ordentlig sovmorgon. Helst inom en snar framtid..